Så vem är André Wachholz?

– Jag  provar med att berätta att jag bor med min familj i stockholm , gillar allt som rullar och bullrar, och tycker om vackra saker. Professionellt jobbar jag som konsult och försöker göra intressanta företag ännu mer intressanta. 

Du skriver ju böcker också?

– Jag märker att när jag illustrerar så vill jag också addera något och så går jag igång på språket och dess möjligheter att tillsammans med bilden kommunicera. Dessutom går jag igång på begreppet bok. En vän sade till mig att först när man skrivit en bok blir man fullkomlig. Det tycker jag var fint sagt. 

Har du skrivit mycket?

– Alldeles för mycket projektplaner, presentationer och olästa mail. När jag jobbade på en myndighet orkade jag inte heller läsa varken mina egna eller andras utredningar och organisationsbeskrivningar. Sedan dess har det blivit en del böcker inom väldigt olika ämnen 

Som?

– Min första bok byggde på passionen för gammal mekanik. I det här fallet sovjetiska sidvagnsmotorcyklar. Den gav mig en rad svar. En alkis kom fram till mig och undrade varför jag nästan bad om ursäkt för min gamla motorcykel.  Han blängde på mig och sade  "Var glad och stolt istället. Du ska väl inte be om ursäkt för det du gillar!" Sedan dess har jag skrivit och varit redaktör för helt olika projekt som arkitektur levnadsporträtt och mer motorcyklar. 

Så vad har diskmaskiner att göra med motorcyklar? 

– Ingenting alls. Det finns nog inget som kan verka så fantastiskt ointressant som en diskmaskin. Till dess att jag träffade en god vän som berättade om sin besatthet att optimera diskmaskinen. Min numera bortgångna pappa satte en stolthet i hur man packar diskmaskinen. Ju mer jag tänkte efter så insåg jag att det att fanns ett sorts strävan efter lugn och kontroll. Förkovran kanske.  - Ämnet är ju naturligtvis väldigt banalt men kan ändå sätta igång vilken människa som helst - oavsett bakgrund eller härkomst. 

Och vem borde läsa boken?

– Alla som förstår att vi ibland behöver lunga ner oss och värdera det banala. Om inte för att skapa lite distans till sig själv och sina ofta ansträngande professionella roller.. Eller så köper man boken för sina nära och kära. Diskmaskinen är så  allmängiltig så alla har ju alltid någon relation till maskinen. 

Vad väntar nu - En roman eller en politisk kampskrift?

– Just nu förkovrar jag mig i temat kring hur våra privata liv faktiskt kan te sig. Vi sitter inte och läser stora tänkare, eller lagar flådiga maträtter på Tareq Taylors recept. Möjligen fredagsmys med tacos eller knaprar vi på falukorv. Vi låtsas så mycket och då blir det banala väldigt roligt.  

Dammsugaren alltså?

– Bra idé!